Prisma

Prisma (PRIMA)

Det svenska satellitprojektet Prisma, som sändes upp från Ryssland i juni 2010, bestod av två satelliter med syfte att demonstrera ny teknik för noggrann formationsflygning och automatisk dockning, det vill säga rymdfarkoster som kan kommunicera och interagera med varandra med hög precision.

PRIMA prototyp flygmodell. Foto: IRF

Ombord fanns jonmassanalysatorn PRIMA (PRIsma Mass Analyzer), ett samarbete mellan IRF, med Martin Wieser som huvudansvarig, och Chalmers tekniska högskola. PRIMA använde revolutionerande mikromekanik för att mäta massan på partiklar i rymden.

Flygningen av PRIMA rymdkvalificerade ett flertal nya teknologier, bland annat:

  • nya mikroslutare baserade på MEMS teknologi (mikroelektromekaniska system) som kan användas för att konstruera ultralätta masspektrometrar för rymdbruk.
  • en lågeffekts elektrostatisk portsystem som alternativt kan användas för att generera startsignal för flygtidsmätningen.
  • en ny typ av optokopplarkonstruktion som används i högspänningsaggregat.
  • nya typer av ytbeläggningar och generell användning av kommersiella komponenter.

Prisma-projektet finansierades huvudsakligen av Rymdstyrelsen med bidrag från rymdmyndigheterna DLR i Tyskland och CNES i Frankrike. Huvudleverantör av satelliterna var Rymdbolaget.

Bilder

 

Foton tagna av: Institutet för rymdfysik eller Swedish Space Corporation (SSC). 

Det monterade PRIMA-instrumentet. Dess storlek är
136mm x 96mm x 94mm och dess vikt 531g.
Foto: IRF

Prima besök SSC.

PRIMA chassi.

PRIMA EMC-test.

PRIMA MEMS-integration.

PRIMA

PRIMA

PRIMA PFM-mech test.

PRIMA X-axis with accelerometers 11.

Prisma vid SSC Solna, 2008.

 

 

 

 

Created by Annelie Klint Nilsson at

Last modified by Annelie Klint Nilsson at

Font Storlek
Kontrast